Björklunds skola dödar kreativitet

REBECKA CARLSSON OM GYMNASIESKOLAN

Språkrör Grön Ungdom: Idag får Jan Björklund ha skoldebatten i princip i fred och där bedriva sin kraftmätning mot Sveriges alla elever att spotta ut tuggummit, ta av sig kepsen och sitta tysta och lyssna.

Nu har Sveriges gymnasieelever återvänt till skolbänken efter sommarlovet – men varför då, egentligen? Varför ska vi gå i skolan, egentligen? Och hur måste gymnasieskolan moderniseras för att vara relavant i vår tid? Det är frågan jag vill ha i centrum av skoldebatten. Har du hört den debatteras?

Idag får Jan Björklund ha skoldebatten i princip i fred och där bedriva sin kraftmätning mot Sveriges alla elever att spotta ut tuggummit, ta av sig kepsen och sitta tysta och lyssna. Men vad de får är en skola som förändrats skrämmande lite de senaste 50 åren. Det gör att den är byggd i ett industrisamhälle, för ett industrisamhälle och för att reproducera ett industrisamhälle. Dessutom är den byggd som en industri. Här paketeras vi efter åldersgrupp, klassificeras efter prestanda och får lära oss rätt svar på ett standardiserat sätt.

Den största skillnaden mellan den gröna visionen för skolan och den borgerliga ligger i kunskapssynen. Björklund menar att svensk skola körts i botten under två decennier av vanstyre där man vikt pappersflygplan och definierat begrepp istället för att ”lära sig något riktigt”. Hans svar på detta är katederundervisning och en skola som styr mot gårdagens faktarabblande utantillkunskaper. Men bilden är mer komplex än så. Den svenska skolan är inte ”körd i botten”, även om det finns oerhört mycket att göra. Att jämföra resultat över tid inbegriper att synen på kunskap måste vara konstant över tid, vilket vore katastrofalt. Vi gröna vill se en framtidsinriktad skola med en bredare kunskapssyn där analysförmåga och förmåga att hitta information och placera den i en kontext är centralt. Vår tid präglas av förändring och dagens kunskaper är i vissa fall värdelösa imorgon. Rätt svar idag är fel svar imorgon.

För att kunna hitta nya svar och bryta ny mark behöver vi självförtroende, självkänsla, kreativitet och innovationsförmåga. Vi behöver också en känsla för vad vi tycker är viktigt och för hur världen hänger samman. En tidsenlig skola som skulle utveckla just det står i skarp kontrast till dagens skola som bevisats döda ungefär 70 % av den kreativitet och förmåga att se olika lösningar som elever har med sig till uppropet i första klass. Det är därför det är bråttom att utforma skolan på ett radikalt annorlunda sätt. Elever behöver lära sig i den verklighet de ska vara en del av och utveckla, göra framgångar och misstag på riktigt och lära sig av dem.

Regeringen gör om gymnasieskolans yrkesutbildning så att den inte ger grundläggande behörighet till universitet och högskola. Man vill även införa 1-2åriga gymnasieprogram. I nästa andetag säger man att morgondagens arbetsmarknad kommer vara mer osäker och mer skiftande än någonsin förr, att man måste vara beredd att utbilda sig och byta yrke under livet. Men om dagens gymnasieelektriker är morgondagens barnmorska, hur går regeringens reformer då ihop med morgondagens otrygga arbetsmarknad? Vi kan inte ge upp människor vid femton års ålder, eller säga att de inte får en ny chans senare i livet att utbilda sig och byta yrkesbana.

Skolans utmaningar kräver svar på svåra frågor. Frågor som handlar om mycket svårare saker än hur elever ska bli bättre på blindkartor eller hur man får dem att ta av sig kepsen. Vi behöver vrida tuggummidebatten till att handla om skolans egentliga syfte och väl i regering vrida skolans fokus från rätt svar till nya svar. Det är en av de absolut viktigaste förändringarna för att modernisera Sverige.

 Om du är rättighetsinnehavare och har invändningar kontakta gärna oss via vår kontaktform.

Källa: