I går presenterade ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) en rapport, skriven av Johannes Åhman, om vad som påverkar skolkvalitén. Slutsatsen är att det viktigaste för elevernas kunskaper sker i […]
Ny skollag från 2011 Den nya skollagen trädde i kraft 2011 och är gjord för att den ännu tydligare ska kunna vägleda gymnasieskolorna i hur deras gymnasieskolor ska styras. Skollagen […]
Så har vi då begåvats med ännu en eländesbeskrivning av den svenska skolan. Skolinspektionen har levererat sin senaste granskning av sakernas tillstånd – matematikundervisningen i gymnasieskolan. Liksom i tidigare granskningar […]
High School Om du vill studera utomlands något av dina tre år på gymnasiet så kan du välja att gå ett år på High School. För många personer är ett år […]
Gymnasiebetyg
År 2011-2012 förändras betygsystemet. Tidigare har elever betygsatts med gymnasiebetygen Godkänt (G), Väl Godkänt (VG), och Mycket Väl Godkänt (MVG).
Detta betygssystem fungerar så att betyg sätts utifrån de kvaliteter som bestämts att alla elever måste uppnå för att få ett visst betyg. Betygsstegen är ordnade så att VG-kvaliteter är mer värda än G-kvaliteter, och att MVG är det högsta betyg du kan uppnå. Det betyder att för att uppnå ett VG måste du ha uppfyllt G-kvaliteterna och de kvaliteter som är specifika för VG.
Kvaliteterna, som alla gymnasieelever ska uppfylla för varje ämne, avgörs av Skolverket. De fastställer vad elever bör klara av och uppnå i varje ämne de läser för att nå betyget G, VG eller MVG. Kvaliteterna är samlade i ämnets kursplan.
Mål och kursplaner
I vissa ämnen finns, förutom kvaliteter, också mål som eleven ska sträva mot. Man vill till exempel att gymnasieeleven ska ”utveckla”, ”fördjupa”, ”tillägna sig”, ”bli förtrogen med” vissa kunskaper. För att inte fastna vid att betygsätta elever efter enbart kunskap inom olika kunskapsområden, handlar vissa mål om att eleven till exempel också ska kunna exemplifiera, argumentera för och emot, förklara och reflektera över den kunskap de har.
Kursplanen ger varje skola riktlinjer för hur undervisningen ska läggas upp. Det betyder att arbetsmetoder och innehåll inte är helt bestämda utan får påverkas till viss del av lärare och gymnasieklass.